Europa får inte bli en amerikansk lydstat

REFLEKTION USA:s nya säkerhetsstrategi hotar ett Europa som inte fogar sig. Vår nödvändiga sammanhållning brister men USA:s ekonomi tål inte europeiskt motstånd. Nu står ett luttrat Finland inför en säkerhetspolitisk balansgång, påpekade Pär Stenbäck på Finlands självständighetsdag den 6 december, 2025. 

Gör som USA vill annars…

Det är inte för tidigt eller för sent att slå larm: Krisen mellan USA och Europa håller på att fördjupas. Om man läser USA:s uppdaterade säkerhetsstrategi kan man inte komma till annan slutsats än att den är en ideologisk krigsförklaring. Vi samarbetar helst med ett Europa som anpassar sig politiskt och kulturellt till de linjer som Trump-administrationen utstakar, lyder budskapet

Detta dokument och många andra opinionsyttringar visar att makthavarna i Washington ser EU som ett hinder för den dominans som man eftersträvar. Det blir lättare om man kan splittra och påverka varje land i tur och ordning. De försöken pågår redan aktivt då Trump öppet favoriserar länder med högerradikala regeringar.

Dagens USA tror sig ha trumf på handen och tjäna sina intressen genom att söka pådyvla Europa sina värderingar och begränsa vår rörelsefrihet. Trumfkorten som ska få oss på knä är hotet om att försvaga NATO med dess kärnvapen-avskräckning samt genom användningen av tariffvapnet. 

Europeisk sammanhållning en bristvara

Genom sitt dubbelspel med Ryssland skapar Trump en osäkerhet som lett till sviktande förtroende när USA låter förstå att Ukrainas framtid är till salu för lukrativa affärer med Ryssland. Bristen på moral och konsekvens är skrämmande även om America First-sloganen öppet flaggar för en sådan politik. Staters egenintresse är inget nytt, men här bevittnar vi cynism och avtalsbrott av en sällan skådad omfattning – inför halvöppen ridå.

Kan Europa värja sig mot växande ideologiska, politiska och ekonomiska påtryckningar? Svaret borde vara enkelt: Genom sammanhållning. Men som känt är just det en bristvara, även om den förbättrats under de fyra senaste krisåren. Dessvärre har USA goda möjligheter att slå in kilar. När Trump använder invandringen som verktyg friar han till en existerande opinion i många länder.

Han kommer säkert att ta åt sig äran av den striktare invandringspolitik som nu införs i allt flera länder. Detta på samma sätt som han skryter med att han tvingat de europeiska NATO-medlemmarna att rusta upp. Men faktum är att i båda fallen inleddes de processerna redan tidigare. Nu kommer han troligen att kräva dramatiska deportationer i stil med hans egna i USA.

Har Europa och dess ledare råd att åka med i smicker-karusellen genom att gradvis ge efter för kommande påtryckningar? Det är ett sluttande plan: Det finns inga garantier för att den ombytliga Trump låter sig tillfredsställas. Dessutom finns bakom honom rådgivare med en plan som skall verkställas under de tre närmaste åren. Dessa extrema ideologer kommer inte att vara ombytliga eller kompromissvilliga.

USA:s ekonomi tål inte europeiskt motstånd

Så det skulle gälla för oss européer att sätta ner foten. Det sker bäst om de större länderna håller ihop och inte låter sig kuschas var för sig. Ett bestämt nej till Trump leder troligen till tariffstraff, men det blir inte långvarigt. USA:s ekonomi tål inte i längden sådana experiment; redan nu är missnöjet med ekonomin växande bland Trumps väljare. 

Hotet att ´avväpna`NATO är redan använt och diskonterat i Europas framtidskalkyl. Dessutom måste USA inse att om man skärper schismen med Europa, förlorar man en ekonomiskt stark allierad och en potentiell bundsförvant i kampen mot ett allt starkare Kina.

Trump-administrationen tycks tro att man kan äta kakan och ha den kvar, både kräva underkastelse och behålla förtroendet. Desto snabbare den tas ur villfarelsen, desto bättre för båda parter. Om USA faktiskt tror att man kan styra världen tillsammans med Kina och Ryssland, måste Europa klart säga till att man inte vill medverka.

Om USA går för långt, förlorar landet gradvis sin lukrativa europeiska marknad för försvarsmateriel. Flera länder har redan dragit öronen åt sig och söker alternativ för sina stora inköp. Trump kommer säkert att försöka sig på utpressning, men EU-anslagen är redan delvis bundna till europeiska inköp.

Nu prövas Finland

Hur klarar sig Finland i ett hårdnande klimat? Ingen trevlig sits för ett land som satsat mycket för sin säkerhet på relationen med USA. En tid kan vi kanske hålla oss i bakgrunden, men hur går det om ett valresultat och en ny regering inte faller Washington i smaken? Även om Finland har vissa erfarenheter av att anpassa sig till en stormakts inblandning, kan detta bli svårskött. Hur balansera mellan det säkerhetspolitiska imperativet och behovet av att backa upp våra europeiska vänner när vi alla måste säga nej till USA?  Ryggrad, realism och moral kan sättas på prov.

Men det viktigaste är att Europa gör sig mindre beroende av USA genom att stärka sin ekonomi, sin innovationsförmåga, sitt försvar och sina samhällens kohesion.

Nedtecknat på självständighetsdagen den 6 december, 2025.

Pär Stenbäck (par@stenback.fi) har bl a varit undervisnings- och utrikesminister i Finland, liksom generalsekreterare för Finlands Röda Kors och i Internationella Rödakors- och Rödahalvmånefederationen. Texten är en lätt bearbetad version av en artikel i Hufvudstadsbladet 

Redaktör: Johan Schaar