Sverige går nu in i ett valår i en tid av stor osäkerhet, med klimatkris, ökad polarisering och upplösning av internationella regelverk. Det är några av förutsättningarna för den regeringskonstellation som ska leda landet efter valet. Men Tidöpartierna – och S – borde liksom den finska regeringen ha en politik förankrad i analys av utmaningarna i den verkliga världen, nu och framöver
Tidöpartiernas överenskommelse på Strängsnäsmötet
Överenskommelsen från Tidöpartiernas möte i Strängnäs är ett kortfattat dokument på drygt två A4-sidor, som beskriver inriktningen för den kommande mandatperioden. Det är utlagd på samtliga Tidöpartiers hemsidor. Det får tolkas som att partierna kommer att gå in i valrörelsen som en enad partikonstellation.
Inledningen i överenskommelsen ägnas åt att i svepande termer beskriva hur bra Tidöpartiernas politik är i jämförelse med oppositionspartiernas Sedan kommer, utan någon egentlig bakgrund eller analys, sju ” centrala områden där valet kommer vara avgörande för Sveriges framtid”. De är Ett tryggare Sverige i en osäker omvärld, Ett framgångsrikare Sverige för arbetsamma människor, Ordning på migration och integration, En trygg och stabil elförsörjning för hela Sverige, Fortsätta kampen mot brottsligheten, En vård att lita på och En starkare kunskapsskola. Åtgärderna är t.ex. att stärka försvaret, öka tillväxt, ny kärnkraft, minskad asylinvandring, hårdare straff, stärkande av den statliga styrningen av vården och ett antal åtgärder inom skolan. Partierna skriver också att de kommer att ”fortsätta stärka Sveriges basnäringar, företagande och näringslivet”.
Luddiga ord men sammanfattningsvis ”More of the same”, trots de många invändningar som rest av remissinstanser och expertis under den innevarande mandatperioden – bl a om hur åtgärderna faktiskt innebär att målen uppnås. Och extremt kortsiktigt.
Eftersom en aktiv näringspolitik har lyst med sin frånvaro under den nuvarande mandatperioden och kanske främst präglats av SD’s aktiva motstånd mot grön omställning så finns anledning att ifrågasätta näringspolitiken – liksom många andra punkter. Klimatpolitiken nämns under Ett framgångsrikt Sverige för arbetsamma människor. Här skrivs ”Vi behöver en effektiv och ambitiös klimatpolitik som inte slår orättvist mot exempelvis människor som behöver bilen i sin vardag” – och då behöver drivmedelspriserna fortsatt vara låga för människor och verksamheter är Tidös slutsats för klimatpolitiken.
Analys och långsiktighet saknas
Någon egentlig beskrivning och analys av utvecklingen nationellt och internationellt finns inte i dokumentet. Den ökade polariseringen såväl i Sverige som mellan de politiska blocken internationellt, inte minst mellan EU och USA, tas inte upp. Klimatkrisen lyser med sin frånvaro. Inget om hur det som kallas ordning i migration och integration skapar hål i personalförsörjning inom vård och omsorg. Inget om behovet av att förutsättningarna för områden som energi- och näringspolitik behöver vara långsiktiga för att företag ska kunna och våga göra nödvändiga satsningar. Här har Tidöavtalet hindrat regeringen från att i samverkan med oppositionspartierna göra långsiktiga överenskommelser. I inledningen till Tidöavtalet anges ”Samarbetet innebär också att de ingående partierna inte ensidigt samverkar med andra partier i riksdagen i de frågor som direktiven till samarbetsprojekten omfattar”. Ett exempel på vad det innebär var att SD sa nej till samverkan med Socialdemokraterna om en överenskommelse om energipolitiken trots att en sådan överenskommelse är en viktig förutsättning för näringslivets strategiska planering.
Finland baserar sin politik på en omfattande omvärldsanalys
I Finland används ett annat, mer systematiskt angreppssätt för att ta fram underlag för den framtida politiken. Varje mandatperiod sedan 1993 tas en samlad så kallad ”framtidsredogörelse” fram av ministerierna baserad på fakta och utan politisk inblandning. Som ett led i arbetet med framtidsredogörelsen har 40 dialoger om Finlands framtid anordnats. Över 300 personer från 51 olika orter har deltagit i dialogerna. Dialogserien ses som ett bidrag till regeringens mål att stärka demokratin, delaktigheten och förtroendet i samhället samt främja barns och ungas delaktighet. Utöver detta bidrar serien till målet att stärka en kultur av god dialog och åsiktsutbyte.
Efter att framtidsredogörelsen överlämnats till riksdagen och behandling skett i riksdagens utskott tas beslut om framtidsredogörelsen i riksdagen.
Syftet med framtidsredogörelsen är att identifiera frågor som är viktiga för beslutsfattandet och som kräver särskild uppmärksamhet i framtiden. Inledningsvis görs en omfattande analys av omvärldsförändringar som bedöms påverka Finlands framtid. I den senaste strategiska omvärldsanalysen från november 2024 har 26 geopolitiska, ekonomiska, samhälleliga, tekniska, miljömässiga och lagstiftningsmässiga förändringsfaktorer identifierats som bedöms ha en inverkan på Finlands framtid. Dessa sammanfattas och beskrivs under sex områden, se figuren nedan:
Resultatet av analysen ger sedan underlag för fyra scenarier som binder ihop alternativa utvecklingsförlopp och beskriver deras interna växelverkan fram till 2045, dvs de närmaste 20 åren. För varje scenario görs en beskrivning i femårsperioder av den utveckling som scenariot förutses innebära. De förväntade konsekvenserna för Finland beskrivs inom respektive scenario.
Scenarierna beskrivs inledningsvis av korta sammanfattningar.
Scenarierna är:
(1) En värld av samarbete 2045
Sammanfattning
”I en värld av samarbete har den regelbaserade internationella ordningen stärkts och man har lyckats lösa samhälleliga och globala problem. Staterna har anpassat samhällsfunktionerna till de planetära och hållbarhetsmässiga gränserna. Den gröna omställningen och hållbarhetsomställningen har avancerat globalt på ett rättvist sätt. EU är en stark geopolitisk aktör och en global vägvisare. Ett hållbart och människofokuserat utnyttjande av teknik har genererat hållbar tillväxt och höjt produktiviteten.”
(2) En värld av teknikjättar 2045
Sammanfattning: ”Teknikjättarna besitter stor ekonomisk och politisk makt; balansen mellan statliga och icke-statliga aktörer rubbas. Teknikjättarna har egna digitala ekonomiska system och de kontrollerar betydande delar av världens infrastrukturer. Kina och kinesisk teknik blir allt mer dominerande. Städerna och regionerna har fått mer makt. Artificiell intelligens har nått en hög nivå, vilket har revolutionerat arbetet och arbetsrutinerna samt ökat arbetets produktivitet. Förmögenhetsskillnaderna ökar i världen, och många människor marginaliseras.”
(3) En värld av block 2045
Sammanfattning: ”I en värld av block pågår en konkurrens om kontroll över resurser, teknik och geopolitiskt inflytande. Politiken bygger på nationella intressen, och nationalistiska idéer och handlingar framhävs. I Arktis har konkurrensen mellan blocken skärpts; ute i världen eskalerar kriserna och konflikterna. Världsekonomin blir regionaliserad. Stater och företag söker snabba transaktionella vinster, och ländernas ambitioner att vara självförsörjande accentueras. Det råder en stor splittring i tekniska lösningar och datadelning enligt de geopolitiska blocken. Klimatkrisen orsakar betydande ekonomiska konsekvenser för alla.”
(4) En värld som faller sönder 2045
Sammanfattning: ”Klimatuppvärmningen går inte att stoppa, och de allt värre miljöproblemen har skapat konflikter som inte kan lösas. De försämrade levnadsförhållandena har lett till en kamp om resurserna. Den ekologiska kollapsen eroderar samtidigt den sociala och ekonomiska ordningen. Den globala ekonomin befinner sig i kris, och handelskrig och blockpolitik är normala fenomen. Levnadsstandarden sjunker i de västerländska länderna, och de mest sårbara länderna kollapsar samtidigt som den extrema fattigdomen ökar. Den globala säkerheten har försvagats dramatiskt, och hybridpåverkan, konflikter och krig är allmänt utbredda fenomen. Den tekniska och vetenskapliga utvecklingen avtar, och information och teknik används strategiskt som vapen i konkurrensen mellan länder och regioner.”
I redogörelsen beskrivs också s.k. svarta svanar – benämns vilda kort i redogörelsen – som beskriver tänkbara oförutsedda händelser eller utvecklingsförlopp. De kan till exempel utgöras av oförutsedda mer dramatiska förändringar som stöder scenarierna eller förändrar dem.
Avslutningsvis ger den finska regeringen en samlad analys av innehållet i framtidsredogörelsen. Men det kan noteras att den finska modellen saknar flera förändringar och faktorer som med nödvändighet kan komma att behöva hanteras framöver. Dit hör exempelvis fördjupade ekonomiska och sociala klyftor inom länder och kraftigt försämrade villkor för minoriteter och kvinnor genom anammandet av våldsbejakande maskuliniteter.
Låt den svenska valrörelsen handla om de utmaningar vi står inför
Politiken den kommande mandatperioden behöver utgå från en omvärldsanalys som omfattar de centrala utmaningarna och trenderna i världen och som förutses påverka Sverige. Den finländska samlade framtidsredogörelsen är en lämplig förebild men den kan behöva kompletteras, t ex avseende extremt ökade risker för rysk aggression mot Baltikum efter Trump legitimering av stormakters självpåtagna rätt att göra vad de kan och vill.
I en tid av geopolitisk förändring, klimatkris och krigshot och regelupplösning krävs att regeringens och riksdagens beslut utgår från en långsiktig och genomtänkt politik med ett innehåll och utformning som skapar säkerhet, trygghet och välstånd och som accepteras och engagerar människor.
Den finska professionella analysen pekar på flera utmaningar. En är klimatkrisen som blir allt mer akut och som får konsekvenser både för den enskilda människan och för den ekonomiska politiken. Enligt ledande ekonomer inom ECB och den tyska centralbanken kan kostnaderna för klimatrelaterade väderkatastrofer komma att uppgå till fem procent av eurozonens BNP redan 2030. Till det kommer kostnader för åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och för klimatanpassning.
Sverige behöver ha en politik som utgår från en analys och de förutsättningar som gäller i den osäkra omvärld vi lever i idag. Den analysen saknas i Tidöpartiernas dokument från Strängnäs.
Inte heller oppositionen har visat att de utgår från en grundläggande insikt om de utmaningar som ligger framför oss.
Det kommande året kommer att visa om tillräckligt många av de politiska partierna kan navigera i den nya värld som vi behöver förhålla oss till och stötta de krafter som ger säkerhet, trygghet och hållbart välstånd.
Så gott det nu går.
Roger Bydler år medlem av Mänsklig Säkerhets redaktion. Han har haft chefsroller inom IT och transport i Vägverket samt i nordiska och internationella företag.
Redaktör: Gerd Johnssn-Latham
