Valet av Jose Antonio Kast som president i Chile innebär en dramatisk omsvängning till högerpolitik och är en utmaning för regionen. Han vill kasta ut de venezuelanska immigranterna, sätta den heliga familjen i centrum och är mot aborter och homosexuella äktenskap. Han är anhängare av Trump och Milei i Argentina och frågan är om Brasilien kommer att kunna utgöra en motpol.
Valet av Jose Antonio Kast till president i december 2025 i Chile sände chockvågor över regionen. Landet som hade lidit så mycket på sjuttiotalet sedan diktatorn Augusto Pinochet kom till makten genom en statskupp mot den folkvalde Salvador Allende hade nu valt en anhängare av diktatorn och en politiker som representerade ultrahögern.
Valkampen mellan Kast och motståndaren, kommunisten Jeanette Jara, var inte bara en kamp mellan två politiker utan mellan två olika visioner för Chile och för Latinamerika som kontinent.
Kasts dröm om ett homogent Chile fick landets medelklass, som hade vuxit sig stark under Pinochets styre, att stödja honom. Resultatet av valet visar på ett mycket polariserat samhälle, Kast fick 58 procent av rösterna och Jaras vänsterkoalition 42 procent.
Familj lojal mot diktatorn
Kast, född 1966, kommer från en familj som tillhör ultrahögern och var lojal mot diktatorn Pinochet som styrde Chile mellan 1974 och 1990. Hans far var en naziofficer som flydde Tyskland med falska papper efter slutet på andra världskriget.
Hans bror Miguel var ekonom och minister under Pinochets diktatur. Han var medlem av Chicago Boys, en grupp av unga ekonomer som hade utbildats vid universitet i Chicago av bland annat Milton Friedman, nyliberalismens profet som fått Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. De blev ministrar och rådgivare till diktaturen, hjälpte Pinochet att tillämpa en stark, nyliberal marknadskonomi och bannlyste fackförbund och de som slogs mot landets ekonomiska och sociala orättvisor. Statliga utgifter minskade och tillväxten gynnade främst företagarna.
Allendes dröm om ett socialistiskt samhälle, där staten skulle äga gruvorna och fabrikerna och där arbetarna skulle leva under rättvisa förhållanden, skrämde USA som var rädd att det kubanska exemplet skulle spridas över kontinenten. Det var därför USA stödde kuppen 1973.
Jeanette Jara, Kasts motståndare, född 1966 och jurist, var arbetsmarknadsminister under Gabriel Boric, Chiles senaste president. Hon tillhör kommunistpartiet och var politisk sakkunnig i president Michelle Bachelets regering. Jaras vision påminde om vad Allende hade drömt om för Chile. Hennes motto under kampanjen handlade om rättvisa och solidaritet, att bygga bort de sociala orättvisor som präglar Chile idag.
Gränssköld mot immigranter
Kasts kampanj fokuserade på trygghet, ekonomi, kriminalitet och en stark xenofobisk diskurs mot över 300 000 invandrare från Venezuela som flytt till Chile, men saknade id-handlingar och uppehållstillstånd. Hans motto var “escudo fronterizo”, en gränssköld som stänger ute alla immigranter. Kast stigmatiserade invandrare som sysslade med småjobb, sålde hantverk och mat och åkte omkring med mopeder som bud för sitt uppehälle.
Idag är dessa invandrare i ett lagligt limbo, de saknar uppehållstillstånd och kommer inte att tillåtas att stanna kvar i Chile. För många är återvändande till Venezuela svårt eller omöjligt. Varken Peru eller Argentina vill ta emot dem, en del av dem har tagit sig till Uruguay.
El Salvadors president Nayib Bukele är en av Kasts förebilder. Hans hårda nypor mot knarkbaroner och kriminella citeras av Kast som en modell att följa och han har talat med beundran om hur fångar där användes som slavarbetskraft för att bygga fängelser.
Försiktig kritik från Brasilien
Brasiliens president Lula da Silva uttryckte snabbt missnöje med valet av Kast men Brasilien är av de stora kunder som köper Chiles koppar och kritiken fick vika för affärsmässiga överväganden. Yamandu Orsi, den nyvalde uruguayanske presidenten, som kom till makten med hjälp av en vänsterkoalition, uttryckte sig försiktigt om Kast och sade att han förväntade sig dialog och utbyte.
En av förklaringarna till Kasts framgång kan sökas i president Gabriel Borics svaga styre. Han kom till makten med hjälp av en mångfaldig politisk och social allians av vänsterpartier, radikala och HBTQ-grupper men kunde inte leverera mycket av det han hade lovat under sin presidentkampanj.
Han hade valts som en ung och karismatisk vänsterpolitiker med rötter i kommunistpartiet och sociala rörelser men så fort han kom till makten tonade han ner sitt budskap, styrde landet på ett ganska traditionellt sätt och lutade sig mot mittenpolitiken.
Chile är fortfarande splittrat efter den långa diktaturen och både offer och bödlar kämpar för rättvisa och upprättelse. Många mapucheaktivister, urinvånare som bodde i Argentina och Chile och sett sin mark ockuperas och säljas till utländska bolag, vill ha garantier och lagar som skyddar deras rättigheter. De har aldrig integrerats i det chilenska samhället och kräver respekt för sitt språk och sin kultur.
Stöd till barn och den heliga familjen
I Kasts konservativa världsbild står familjen i centrum, han vill ge frikostiga bidrag till alla barn som föds i Chile och barnafödande ska prioriteras. Chile är ett mycket konservativt land där den katolska kyrkan har stor makt. Kast är far till nio barn och medlem av den ärkekonservativa katolska rörelsen Skönstatt, en religiös rörelse som grundades i Tyskland 1914, påminner om den katolska, konservativa Opus Dei och vill ha en katolsk kyrka som värnar om den heliga familjen.
Kast manifesterade under hela sin kampanj motstånd mot abort och homosexuellas rätt att gifta sig och har utnämnt en känd antiabortaktivist som kvinnominister. Feminister och HBTQ-grupper mobiliserar nu mot Kasts lagar som hotar deras under lång kamp erövrade rättigheter.
Det farliga med Kasts visioner är avsaknad av en bred, nationell dialog. Han har valt konfrontationens och den hårda linjens väg. Han vill belöna de lydiga, straffa dissidenter och skapa ett samhälle utan utrymme för individuell frihet. Det är bikupan som är modellen, starka ledare och anonyma arbetare med utanförskap för dem som inte känner sig delaktiga i Kasts projekt.
Utrikespolitiskt sa Kast tidigt att han skulle stödja USA:s intervention i Venezuela och fördjupa sin allians med Javier Milei, Argentinas president och politisk frände till Kast.
Jara har lovat att mobilisera opposition mot Kasts reformer och att se till att ändringar genomförs för att tillgodose folkets behov. Eftersom hon företräder en stor del av det chilenska folket anser hon att hon har ett mandat att driva sin agenda. Hon stöds av fackföreningar och studentrörelsen men det är oklart hur hon står sig som oppositionsledare. Den traditionella vänstern verkar ha upplösts i en myriad av mindre partier och allianser och kongressen kommer att reflektera denna mångfald.
Det är oklart hur maktbalansen kommer att se ut i kongressen trots att högern har majoritet, Jaras kommunistparti och socialister har många platser. Både senaten (50 ledamöter) och deputeradekammaren (155 ledamöter) är valda för perioden 2026-2030 och just nu är det jämt i senaten – 25 senatorer är vänster och 25 är höger. Det kan innebära en förlamad kongress där beslut måste kompromissas fram.
Alliansen mellan Argentina och Chile kommer att vara stark och en åldrad president som Lula Da Silva är inte längre en garanti som motpol. Lula är stark anhängare av handelsalliansen Mercosur och sammanslutningen BRICS (ursprungligen Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, utökad med ytterligare fem länder), som numera har den tidigare brasilianska presidenten Dilma Roussef som chef för BRICS-banken. Hans ambition är att upphäva dollarn som gemensam valuta för oljehandel medan Kast och Milei vill ha kvar dollarn som gemensam valuta för sina affärer med koppar och olja.
Mercosur och EU har nyligen ingått ett avtal efter 26 år av hårda diskussioner, där franska, italienska och spanska bönder varit starka motståndare mot avtalet, som kommer att ge Europa tillgång till argentinskt kött och brasiliansk soja utan tullar. Chile ingår inte i Mercosur och satsar främst på den amerikanska marknaden.
Utmaning för Chile och regionen
USA:s intervention i Venezuela skapar oro i regionen. Kast har lovat Trump stöd och utländska företag som äger gruvor och bolag ser fram till stora vinster eftersom han lovat att upphäva protektionistiska regler som reglerar deras närvaro i landet.
Valet av Kast är en stor utmaning för såväl det chilenska folket som för regionen. En åldrad och försvagad Lula da Silva, som förmodligen kommer att omväljas som president för en fjärde mandatperiod, kommer knappast att kunna garantera att Brasilien kan stå som en stark och stabiliserande motpol till Chile.
Ana Valdes är journalist och författare, född i Montevideo. Efter fyra år som politisk fånge kom hon 1978 till Sverige som flykting. Här arbetade hon bl a på Dagens Nyheters kulturredaktion. Efter mer än trettio år i exil återvände hon till Uruguay.
Redaktör: Carin Wall
